Att nöja sig med

Ständigt detta "men".

Jag har höjt dosen på min medicin, jag mår apdåligt av det.....ont i magen som fasen.
MEN jag har iaf ingen mani eller grov depression.

Jag går ständigt omkring med lite orosmoln i magen, MEN jag tänker i alla fall inte att jag inte orkar leva mer.

Jag har gjort massa dumheter som jag får sota hårt för nu, MEN jag gör i alla fall inga fler.

Jag känner mig ensam mest hela tiden, har enstaka som verkligen bryr sig, MEN jag lever i alla fall med en familj, o har några vänner.

Jag har nära till gråten mest varje dag, MEN jag gråter i alla fall inte varje dag längre.

Jag kan inte längre jobba som förut, MEN jag har iaf ett jobb som fungerar bra.

Jag kan inte längre sitta uppe sent, MEN jag får iaf sova, o det jäkligt regelbundet.

Det här är bara små små exempel, men nu för tiden ser mitt liv ut så.

Alla dessa "Jag nöjer mig med mindre".

Fy va arg och ledsen jag blir.
Jag vill ha allt det där hela vägen, inte bara halvblessyrer.
Idag är en sådär bra dag...igen....har varit så ganska länge nu.