sitter här efter en ganska bra natt

har sovit helt ok.

Jag gjorde något mycket spännande igår, något som jag _vet_ är bra för mig.
Vet att andra runt omkring har massa åsikter om det hela, men ärligt, är det ert eller mitt liv jag lever?
Den endas åsikt som faktiskt spelar stor roll är min Lovelys!

Vi är inte eniga i ärendet, eller jo, i själva ärendet är vi det, men inte att tidpunkten för det är nu!
Men de invändningar han har är av hans rädslor, jag vet hur jag känner, tänker osv.
Han kommer se det med, det här är bra för mig.

Jag är faktiskt, trots att jag har diagnosen depression, fullt kapabel att ta egna beslut.
Jag är INTE förvirrad eller dum i huvet.
Så är det, bara så ni vet!

Det här inlägget är för vissa knepigt som fan, men de som vet, förstår, thats the main thing!